SNÖ!
Shit pommes frites, shit manhattan! Vet ni vad? Det snöade idag! SNÖADE! Om ni inte tycker att det är något otroligt så kan jag bara säga att för det första så är det bara oktober, och för det andra så befinner jag mig ju som ni vet på Irland. Den gröna ön. En hel del träd tappar löven och så här på vintern, men murgrönan som klättrar på träden är gröna året om och frodas. Det är inte som Sverige med andra ord. Var med om snö typ en gång på det här viset förra vintern. Men då var det bara en kort liten stund det höll i sig och då var det i december om jag inte missminner mig.
Igår var vi hos Andreas så imorse åkte vi till jobbet med hans huskompisar som även är hans kollegor och när vi kom ut och gick till bilen så såg vi att rutorna var helt nerisade och var tvungna att skrapas.
Men medan morgonen gick över till tidig förmiddag så avtog kylan och det började regna (som vanligt). Men plötsligt såg jag något i ögonvrån (jag sitter vid ett fönster på jobbet). Det kopplar inte riktigt först vad det var jag reagerade på, och jag tänkte att vad är det för fel på regnet? Det är något som är mystiskt här, och då slog det mig. Det var snöblandat regn som kom ner, och så höll det på ett tag. Men sedan blev det mer och mer snö och till slut så tog snön över helt. Stora blöta snöflingor som föll tätt och hårt. Marken blev ju blöt såklart då marken är varm. Men synen av snö i oktober var väldigt märkligt och ovanligt, speciellt här. Någon visslade lite på en julsång, och för ett ögonblick så var nästan som att vara hemma i Sverige..
Jag hade privilegiet att få ta en promenad i detta öh ..hm ..underbara vädret. Så iförd stövlar, kjol, strumpbyxor och sommarjacka drog jag ut för att ta mig hem. Jag kände mig inte riktigt 100% idag så jag tog ett par timmar ledigt. Gissa om snöandet tog i så fort jag stängt igen datorn och satt på mig jackan. Hur som helst, det var riktigt kyligt och fick det att ryka ur munnen, vilket jag alltid tyckt varit ett bra sätt att mäta om det är kallt eller inte ;o)
De stora snöflingorna blev till stora blöta pölar så fort de landade på jacka och å ben. Men nu vet jag iaf att mina stövlar funkar i riktigt taskigt väder, alltid nåt :o)
Såg en liten vovve på vägen hem med. Den gick över vägen och sen på gångvägen alldeles framför mig. Han hade en typ av matbit i munnen som han drog med sig. Han småsprang, men han hade riktigt korta ben så jag kom ju ikapp honom utan problem där jag gick i normalt gångtempo. Han tittade lite på mig så han visste att jag var där, men brydde sig inte direkt. Jag såg inget halsband, men han såg ut att vara i bra form. Han såg inte mager ut på nåt sätt och pälsen såg bra ut med. Han försökte ta lite skydd från regnet under ett räcke, men det verkade inte fungera så bra. Ni som känner mig vet att jag älskar hundar och att se den där lilla vovven ute vid vägen alldeles själv medan snön vräker ner är inget som är lätt för mig, hjärtat går liksom sönder en aning och ögonen blir glansiga.. Hade han sett lite sliten ut så hade han inte fått gått iväg själv. Då hade jag tagit med honom hem och ringt ett hundhem. Men förutom att han sprang där själv så såg han frisk ut, och så hade han mat med sig som sagt. Så jag tror han hörde till något av husen som ligger alldeles vid jobbet. Jag har sett fler hundar där som springer som de vill och på sommaren har de även hästar i trädgården. Säkert bara för att slippa klipa gräset..
Men den lilla vovven va söt, åh så söt...
Igår var vi hos Andreas så imorse åkte vi till jobbet med hans huskompisar som även är hans kollegor och när vi kom ut och gick till bilen så såg vi att rutorna var helt nerisade och var tvungna att skrapas.
Men medan morgonen gick över till tidig förmiddag så avtog kylan och det började regna (som vanligt). Men plötsligt såg jag något i ögonvrån (jag sitter vid ett fönster på jobbet). Det kopplar inte riktigt först vad det var jag reagerade på, och jag tänkte att vad är det för fel på regnet? Det är något som är mystiskt här, och då slog det mig. Det var snöblandat regn som kom ner, och så höll det på ett tag. Men sedan blev det mer och mer snö och till slut så tog snön över helt. Stora blöta snöflingor som föll tätt och hårt. Marken blev ju blöt såklart då marken är varm. Men synen av snö i oktober var väldigt märkligt och ovanligt, speciellt här. Någon visslade lite på en julsång, och för ett ögonblick så var nästan som att vara hemma i Sverige..
Jag hade privilegiet att få ta en promenad i detta öh ..hm ..underbara vädret. Så iförd stövlar, kjol, strumpbyxor och sommarjacka drog jag ut för att ta mig hem. Jag kände mig inte riktigt 100% idag så jag tog ett par timmar ledigt. Gissa om snöandet tog i så fort jag stängt igen datorn och satt på mig jackan. Hur som helst, det var riktigt kyligt och fick det att ryka ur munnen, vilket jag alltid tyckt varit ett bra sätt att mäta om det är kallt eller inte ;o)
De stora snöflingorna blev till stora blöta pölar så fort de landade på jacka och å ben. Men nu vet jag iaf att mina stövlar funkar i riktigt taskigt väder, alltid nåt :o)
Såg en liten vovve på vägen hem med. Den gick över vägen och sen på gångvägen alldeles framför mig. Han hade en typ av matbit i munnen som han drog med sig. Han småsprang, men han hade riktigt korta ben så jag kom ju ikapp honom utan problem där jag gick i normalt gångtempo. Han tittade lite på mig så han visste att jag var där, men brydde sig inte direkt. Jag såg inget halsband, men han såg ut att vara i bra form. Han såg inte mager ut på nåt sätt och pälsen såg bra ut med. Han försökte ta lite skydd från regnet under ett räcke, men det verkade inte fungera så bra. Ni som känner mig vet att jag älskar hundar och att se den där lilla vovven ute vid vägen alldeles själv medan snön vräker ner är inget som är lätt för mig, hjärtat går liksom sönder en aning och ögonen blir glansiga.. Hade han sett lite sliten ut så hade han inte fått gått iväg själv. Då hade jag tagit med honom hem och ringt ett hundhem. Men förutom att han sprang där själv så såg han frisk ut, och så hade han mat med sig som sagt. Så jag tror han hörde till något av husen som ligger alldeles vid jobbet. Jag har sett fler hundar där som springer som de vill och på sommaren har de även hästar i trädgården. Säkert bara för att slippa klipa gräset..
Men den lilla vovven va söt, åh så söt...
Kommentarer
Trackback
