Vad skulle jag göra utan youtube?

Ja då sitter man på jobbet och letar youtubelänkar igen då.. Så himla drygt att man inte är ledig idag, nyårsafton och allt. Jag har inte fått ett enda ärenden! Alltså blir jag betald för att sitta på mitt arsle och försöka överleva 8 timmars tristess.. Men värmen vill de spara in pengar på så det är kallt som 17. Vad tänker de med egentligen?
I fredags kollade jag på en film på jobbet, så dött var det här.. Och tro nu inte att det var en film som var relaterad till jobbet åh nej. The Condemned för er som känner till den. Helt ok faktiskt, men var väl för att jag inte förväntade mig något av den heller..
Nu är det en del av er som tycker det är glassigt att bara sitta här och kunna göra i stort sett vad jag vill, men tro mig, tiden går mycket, mycket långsamt..

Var ett tag sen jag uppdaterade den här sidan jag vet. Men jag har varit ytterst upptagen och jag är en mycket viktig person med många måsten och åtaganden.. Eller inte, jag hara bara varit lite lat och inte kommit mig för om jag ska vara ärlig. Ska försöka skärpa till mig för egentligen kan jag skriva om allt och inget.

Tog en promenad i lördags till affären, den ökända "råttvägen" ni vet. Och hade kameran i högsta hugg, för nu tänkte jag att ni äntligen skulle få se vad jag pratar om. Bildbevis.. Tror ni jag såg en enda råtta?? Är det typiskt eller vadå? Trött man kan bli, men jag ger mig inte, ni ska allt få se att monstren verkligen existerar.

Jag ska erkänna, jag är ingen prylmänniska egentligen. Men det finns en sak som jag verkligen inte kan leva utan och det är musik. I fredags när jag cyklade för fulla muggar till jobbet på morgonen gick headsetet till mobilen sönder. Ena luren slutade bara helt plötsligt att fungera, kom bara lite klippande ljud ibland. Sånt får mitt blod att koka, och jag blir urförbannad. Speciellt eftersom det är rätt nytt med.. Men det värsta var ju att cykla UTAN musik! Det går bara inte. Fan heller.. Så på vägen hem så hoppade jag in e en affär och köpte mig själv en julklapp, en mp3 spelare. Så nu har äntligen Ingela blivit lite uppdaterad och sammanslutit sig till resten av den musiklyssnande skaran som för länge sen gav upp på radion i mobilen.. Äntligen kan jag lyssna på vad jag vill och hur många gånger jag vill. En enkel liten sonyspelare som faktiskt  t o m jag  kan hantera, tekniskt handikappad som jag är och allt :o)

Så vad innehåller den just nu för musik? Ja det är lite blandat, som det ska alltså :o) T ex Foo Fighters, MCR, Hinder, Colbie Caillat , Jason Mraz, Finger Eleven mm etc osv..

Jag ska lägga in lite diverse bilder åt er också men jag måste vänta tills jag är hemma där jag har mitt feta bildarkiv, hehehe ;o) Finns bildbevis på att det kan va frost även här på Irland.

Lite musiktips jag måste dela med mig av  :o)

http://www.youtube.com/watch?v=jHRf2WgRPls Bubbly cover  
http://www.youtube.com/watch?v=fjDojEOiMcE   Lifehouse
http://www.youtube.com/watch?v=0rgInHvW8Ic&mode=related&search= Secondhand Serenade
http://www.youtube.com/watch?v=pRUBaU9mncM&feature=related  Blue October
http://www.youtube.com/watch?v=9P_Ju796NU0  Colbie Caillat


Sen vill jag bara önska alla ett GOTT NYTT ÅR!!! Och hoppas att vi alla får ett suveränt 2008!!!


Nästintill hjärtattack..

Återigen en soft helg, bara kolla film och ta det lugnt, precis vad jag gillar alltså :o) På lördagen däremot så fick jag en lite väl spännande upplevelse. Som vanligt så behövde jag masa mig till affären, och tänker att det är mer motion i att gå den biten än att cykla, så börjar knalla iväg. Blåsigt va det, men solen sken iaf en del. Efter ett tag kommer jag in på den kära gamla vägen ni alla sett på bild här förut. Den ser så mysig ut där den ligger nästan alldeles öde och kantad av stora stolta träd som måste stått där många många år.. Plötsligt rör sig något till höger om mig (ja man går ju på höger sida här så man möter trafiken) och precis som förra gången så blir jag liksom lite stel i kroppen, men den här gången rymmer råttan rätt så snabbt ner i ett hål.. Kan slutligen andas ut när jag kommer in bland hus igen å närmar mig affären. Allt går bra där inne förutom att det är så mycke folk där på helgerna, jag vill gå i lugn å ro utan en massa idioter som springer ivägen å deras skrikande barn..
Hur som helst så är jag rätt nöjd när jag lämnat affären och återigen går där med radion spelandes i lurarna och solen som glimtar mellan träden. Ett leende sprider sig på mina läppar. Då igen rör sig något på högra sidan, blicken som helt plötsligt är på helspänn söker sig automatiskt dit på bråkdelen av en sekund. Vad möter mina ögon om återigen inte en råtta?? Mina steg blir lite snabbare, och blicken ser vakande ner i diket medan jag averkar bit för bit av vägen. Det tar inte mer än 1 minut innan jag dämpar ett skrik med min vänstra hand. Bara ca 1 meter ifrån min högra sida springer och hoppar inte en, inte två, utan TRE stora feta råttor.. Nu joggar jag snarare, å ser ytterliggare en best springandes nere i diket.. När mobilen plingar till för att gladeligen informera mig om att jag fått ett sms så är jag så nära en hjärtattack som jag aldrig varit förut.. Totalt så såg jag inte mindre än åtta råttor den dagen.. Det är då inte min idé om en mysig naturupplevelse..


Bästa kvällen i Dublin

Herregud säger jag bara... Och oj oj oj.. Shit pommes frites.. 
Alltså det här var min bästa kväll i Dublin utan tvekan.
Darren hämtade upp mig för att dra till the village där konserten skulle va.. Jag frågar om vi kan stanna någonstans för att fylla på min mobil, då de inte fanns några creds kvar på den. Å liksom lite viktigt att jag kan höra av mig till folk.. Så...
Han försöker fylla på den över en automatisk telefongrej, vilket efter 5:e försöket lades ner... Så till slut kommer han fram till ktj där någon efter mycke om och men kan fixa till det.. 1:a problemet avklarat..
Sen att hitta stället. Ja, efter lite vandrande omkring och ett samtal till Darrens syster så hittade vi "the village". Så sa dörrvakten att man skulle gå in på baksidan. Så vi knallade dit vilket tog ca 2 min. Vem står där då om inte samma dörrvakt.. Freaky...
När vi kom in spelade en ung kille, lite John Mayer typ. Mycke bra å lättsam också. Sen kom en grupp som heter The Script, mycket bra. Ett lokalt band med bra scennärvaro och känsla :o)
Å sen kom HAN.. Killen.. The man of the evening.. The one and only, Newton Faulkner...
Han får verkligen publiken med sig med sina berättelser mellan låtarna och scennärvaron e skrämmande bra. Och det märks att han verkligen älskar att stå där på scenen med sin gitarr. Och man kan inte slita ögonen ifrån honom för ens en sekund.. Ja kanske ett par sekunder beroende på..
Jag försökte ta bilder med min mob, men blev rätt suddigt i mörkret och upphetsningen.. Så håll till godo..

  

Det roligaste var att när han precis kom ut på scenen så pratade han lite.. Och jag vet att det ser ut som han är långt bort på bilderna, men han är 5 m bort högst, och bara 2 personer framför mig, korta tjejer (som tur var så var de pygmeer å jag hade mina höga stövlar på så..) Jag hade fri och bra sikt med andra ord :o)
Hur som helst, han pratar lite och så frågar han om vi har en bra kväll. Lite lugnt så i början så publiken är helt tyst, men jag nickar instämmande när han tittar på mig (ja står man bland pygmeer och så nära så syns man) och då säger han ah that's good to hear lr nåt sånt å ler.. Jag lovar! 
Sådan jävla bra kväll... Mmmmm....  

Kan def rekomendera att se honom, lovar, ni ångrar er inte :o)

RSS 2.0