SNÖ!
Shit pommes frites, shit manhattan! Vet ni vad? Det snöade idag! SNÖADE! Om ni inte tycker att det är något otroligt så kan jag bara säga att för det första så är det bara oktober, och för det andra så befinner jag mig ju som ni vet på Irland. Den gröna ön. En hel del träd tappar löven och så här på vintern, men murgrönan som klättrar på träden är gröna året om och frodas. Det är inte som Sverige med andra ord. Var med om snö typ en gång på det här viset förra vintern. Men då var det bara en kort liten stund det höll i sig och då var det i december om jag inte missminner mig.
Igår var vi hos Andreas så imorse åkte vi till jobbet med hans huskompisar som även är hans kollegor och när vi kom ut och gick till bilen så såg vi att rutorna var helt nerisade och var tvungna att skrapas.
Men medan morgonen gick över till tidig förmiddag så avtog kylan och det började regna (som vanligt). Men plötsligt såg jag något i ögonvrån (jag sitter vid ett fönster på jobbet). Det kopplar inte riktigt först vad det var jag reagerade på, och jag tänkte att vad är det för fel på regnet? Det är något som är mystiskt här, och då slog det mig. Det var snöblandat regn som kom ner, och så höll det på ett tag. Men sedan blev det mer och mer snö och till slut så tog snön över helt. Stora blöta snöflingor som föll tätt och hårt. Marken blev ju blöt såklart då marken är varm. Men synen av snö i oktober var väldigt märkligt och ovanligt, speciellt här. Någon visslade lite på en julsång, och för ett ögonblick så var nästan som att vara hemma i Sverige..
Jag hade privilegiet att få ta en promenad i detta öh ..hm ..underbara vädret. Så iförd stövlar, kjol, strumpbyxor och sommarjacka drog jag ut för att ta mig hem. Jag kände mig inte riktigt 100% idag så jag tog ett par timmar ledigt. Gissa om snöandet tog i så fort jag stängt igen datorn och satt på mig jackan. Hur som helst, det var riktigt kyligt och fick det att ryka ur munnen, vilket jag alltid tyckt varit ett bra sätt att mäta om det är kallt eller inte ;o)
De stora snöflingorna blev till stora blöta pölar så fort de landade på jacka och å ben. Men nu vet jag iaf att mina stövlar funkar i riktigt taskigt väder, alltid nåt :o)
Såg en liten vovve på vägen hem med. Den gick över vägen och sen på gångvägen alldeles framför mig. Han hade en typ av matbit i munnen som han drog med sig. Han småsprang, men han hade riktigt korta ben så jag kom ju ikapp honom utan problem där jag gick i normalt gångtempo. Han tittade lite på mig så han visste att jag var där, men brydde sig inte direkt. Jag såg inget halsband, men han såg ut att vara i bra form. Han såg inte mager ut på nåt sätt och pälsen såg bra ut med. Han försökte ta lite skydd från regnet under ett räcke, men det verkade inte fungera så bra. Ni som känner mig vet att jag älskar hundar och att se den där lilla vovven ute vid vägen alldeles själv medan snön vräker ner är inget som är lätt för mig, hjärtat går liksom sönder en aning och ögonen blir glansiga.. Hade han sett lite sliten ut så hade han inte fått gått iväg själv. Då hade jag tagit med honom hem och ringt ett hundhem. Men förutom att han sprang där själv så såg han frisk ut, och så hade han mat med sig som sagt. Så jag tror han hörde till något av husen som ligger alldeles vid jobbet. Jag har sett fler hundar där som springer som de vill och på sommaren har de även hästar i trädgården. Säkert bara för att slippa klipa gräset..
Men den lilla vovven va söt, åh så söt...
Igår var vi hos Andreas så imorse åkte vi till jobbet med hans huskompisar som även är hans kollegor och när vi kom ut och gick till bilen så såg vi att rutorna var helt nerisade och var tvungna att skrapas.
Men medan morgonen gick över till tidig förmiddag så avtog kylan och det började regna (som vanligt). Men plötsligt såg jag något i ögonvrån (jag sitter vid ett fönster på jobbet). Det kopplar inte riktigt först vad det var jag reagerade på, och jag tänkte att vad är det för fel på regnet? Det är något som är mystiskt här, och då slog det mig. Det var snöblandat regn som kom ner, och så höll det på ett tag. Men sedan blev det mer och mer snö och till slut så tog snön över helt. Stora blöta snöflingor som föll tätt och hårt. Marken blev ju blöt såklart då marken är varm. Men synen av snö i oktober var väldigt märkligt och ovanligt, speciellt här. Någon visslade lite på en julsång, och för ett ögonblick så var nästan som att vara hemma i Sverige..
Jag hade privilegiet att få ta en promenad i detta öh ..hm ..underbara vädret. Så iförd stövlar, kjol, strumpbyxor och sommarjacka drog jag ut för att ta mig hem. Jag kände mig inte riktigt 100% idag så jag tog ett par timmar ledigt. Gissa om snöandet tog i så fort jag stängt igen datorn och satt på mig jackan. Hur som helst, det var riktigt kyligt och fick det att ryka ur munnen, vilket jag alltid tyckt varit ett bra sätt att mäta om det är kallt eller inte ;o)
De stora snöflingorna blev till stora blöta pölar så fort de landade på jacka och å ben. Men nu vet jag iaf att mina stövlar funkar i riktigt taskigt väder, alltid nåt :o)
Såg en liten vovve på vägen hem med. Den gick över vägen och sen på gångvägen alldeles framför mig. Han hade en typ av matbit i munnen som han drog med sig. Han småsprang, men han hade riktigt korta ben så jag kom ju ikapp honom utan problem där jag gick i normalt gångtempo. Han tittade lite på mig så han visste att jag var där, men brydde sig inte direkt. Jag såg inget halsband, men han såg ut att vara i bra form. Han såg inte mager ut på nåt sätt och pälsen såg bra ut med. Han försökte ta lite skydd från regnet under ett räcke, men det verkade inte fungera så bra. Ni som känner mig vet att jag älskar hundar och att se den där lilla vovven ute vid vägen alldeles själv medan snön vräker ner är inget som är lätt för mig, hjärtat går liksom sönder en aning och ögonen blir glansiga.. Hade han sett lite sliten ut så hade han inte fått gått iväg själv. Då hade jag tagit med honom hem och ringt ett hundhem. Men förutom att han sprang där själv så såg han frisk ut, och så hade han mat med sig som sagt. Så jag tror han hörde till något av husen som ligger alldeles vid jobbet. Jag har sett fler hundar där som springer som de vill och på sommaren har de även hästar i trädgården. Säkert bara för att slippa klipa gräset..
Men den lilla vovven va söt, åh så söt...
Najs i Nice
Till att börja med, jag vet att det var länge sedan sist, men jag hoppas ni inte har gett upp på mig än. Min mobil bestämde sig för att lägga av så jag hade ingen kamera och som ni sett så gillar jag att lägga in bilder så ni att ni själva kan se saker jag pratar om här.
Men nu äntligen så är jag här igen! Så var ska jag börja? Hmmm, ja det jag helst vill dela med mig av är min weekendresa till Nice i sydöstra Frankrike. Tidigt på torsdagsmorgon (Andreas födelsedag) så tog vi taxi till flygplatsen. Chauffören var en mycket trevlig och rolig man som höll oss vakna. Han skulle till New York om en vecka och därefter en kryssning i karibien. Hoppas han får riktigt trevligt, varmt och skönt!
Vi hade bestämt oss för att bara ta handbagage så att man slipper vänta vid rullbandet för bagage. Så väl incheckade var det "bara" en kvarts promenad till gaten. Flyger man med ryan air så är det dessvärre så.
Flyget gick bra och då vi landade möttes vi av solsken och en varm bris ala Sverigesommar. Inget regn och blåst där inte.
Bussen gick alldeles utanför flygplatsen och tog oss direkt förbi hotellet. Incheckningstiden var dock vid 14.00 så vi fick ta oss en vända innan det var dags. Eftersom hotellet låg bara en sisådär 100 meter från stranden så var det dit vi drog oss.
Oj oj oj, solen värmde och som jag sa, en lätt och varm bris drog in från havet. Vattnet glittrade i solen och svepte mjukt upp på stranden. Det var inte konstigt att det var en hel del människor som låg och stekte sig i solen och även simmade den dagen. Där satt jag i svart polotröja, kjol, svarta strumpbyxor och svarta stövlar klädd ala Dublinväder. Jag behöver väl inte säga att jag bytte så fort jag kom till hotellet..
Vattnet såg så frestande ut att vi ville hoppa i direkt, och vi kände efter och det var varmare än en svensk sjö på sommaren. Men lågsäsongen har just börjat där så ingenstans i närheten fanns det badkläder att få tag i.. Men kolla, visst ser det läckert ut:
Sedan var det äntligen dags att få checka in på hotellet, och vi möttes av ett välkomnade Bonjour!
Så här såg hotellet ut och utsikten från det:
Om man kollar noga på utsiktsbilden så ser man att havet speglar sig i det mörka glaset. Det var Andreas som noterade det. Så vi hade "havsutsikt" ;o) Ser ni? Kolla riktigt noga där..
Det var så skönt att komma bort och få känna på lite sommar. Ingen hemma i Sverige förstår att vi inte haft någon sommar här på 2 år. Å då menar jag ingen. Ingen varm luft, ingen sol så inget solande, inget bad ALLS. Så att bara få känna lite varm luft var som ett paradis för oss.
Jag kan verkligen rekommendera Nice till vem som helst som vill till ett trevligt och rent ställe där allt fungerar, t ex bussar och hotell osv. Det enda minus jag kan säga är att om man bara kan engelska får man gå efter kroppsspråk och peka på meny och sådant. För ingen fransman därborta kan engelska alls. Vill man vara på säkra sidan får man hålla sig till turiststråken. Och vill man på kvällen komma hem och slappa framför tv:n på hotellet är det bara att förvänta sig att allt är på franska, dubbat! ALLT! Och det är ingen engelsk text heller. Jag såg Navy CIS på franska.. Även Scooby Doo och en amerikansk serie som verkade intressant som jag måste leta efter -Journey Man. Men som sagt, ALLT är på franska och ingen engelsk text ens.
Maten var riktigt god, men det förvånar väl ingen. Jag har aldrig ätit en pizza med så mycket fyllning och med en sån otroligt tunn botten förut. Och det är välkänt att de har bra baguetter, men de är inte bra, inte bra alls. De är SUVERÄNA! Jag har aldrig ätit nåt så gott bröd som när vi på lördagen gick och letade frukost och sprang på ett litet bageri med alla sorters bröd som finns. Och de hade just baguetter som var klara och bara börja hugga in på. Så vi köpte en varsin med hjälp av den gamla hederliga peka vad du vill ha grejen. Sedan satte vi oss ned och åt i en park i en bakgränd på väg till tågstationen. Oj oj oj vad jag önskar att jag hade en sån baguette just nu. Jag lämnade t o m god fyllning för att kunna äta mer av själva brödet. Mmmmmums säger jag bara! Saftigt och ändå luftigt inuti, och krispigt och tuggigt utanpå...
Andreas fick vara min fotomodel på hela resan och posera vid diverse sevärdigheter och ibland bara för att jag gillar att ta bilder på honom :o) Här är några bilder att kika på:
Den sista är en favorit redan, och jag har bilder på Andreas vid havet, vid palmer, vid fontäner, utanför affärer, när han pratar i telefon... Mmmmm :o)
Ja jag kommer skriva mer imorgon, och visa mer bilder. B la att vi tog tåget till Monaco....
Puss å kram på er!
Men nu äntligen så är jag här igen! Så var ska jag börja? Hmmm, ja det jag helst vill dela med mig av är min weekendresa till Nice i sydöstra Frankrike. Tidigt på torsdagsmorgon (Andreas födelsedag) så tog vi taxi till flygplatsen. Chauffören var en mycket trevlig och rolig man som höll oss vakna. Han skulle till New York om en vecka och därefter en kryssning i karibien. Hoppas han får riktigt trevligt, varmt och skönt!
Vi hade bestämt oss för att bara ta handbagage så att man slipper vänta vid rullbandet för bagage. Så väl incheckade var det "bara" en kvarts promenad till gaten. Flyger man med ryan air så är det dessvärre så.
Flyget gick bra och då vi landade möttes vi av solsken och en varm bris ala Sverigesommar. Inget regn och blåst där inte.
Bussen gick alldeles utanför flygplatsen och tog oss direkt förbi hotellet. Incheckningstiden var dock vid 14.00 så vi fick ta oss en vända innan det var dags. Eftersom hotellet låg bara en sisådär 100 meter från stranden så var det dit vi drog oss.
Oj oj oj, solen värmde och som jag sa, en lätt och varm bris drog in från havet. Vattnet glittrade i solen och svepte mjukt upp på stranden. Det var inte konstigt att det var en hel del människor som låg och stekte sig i solen och även simmade den dagen. Där satt jag i svart polotröja, kjol, svarta strumpbyxor och svarta stövlar klädd ala Dublinväder. Jag behöver väl inte säga att jag bytte så fort jag kom till hotellet..
Vattnet såg så frestande ut att vi ville hoppa i direkt, och vi kände efter och det var varmare än en svensk sjö på sommaren. Men lågsäsongen har just börjat där så ingenstans i närheten fanns det badkläder att få tag i.. Men kolla, visst ser det läckert ut:
Sedan var det äntligen dags att få checka in på hotellet, och vi möttes av ett välkomnade Bonjour!
Så här såg hotellet ut och utsikten från det:
Om man kollar noga på utsiktsbilden så ser man att havet speglar sig i det mörka glaset. Det var Andreas som noterade det. Så vi hade "havsutsikt" ;o) Ser ni? Kolla riktigt noga där..
Det var så skönt att komma bort och få känna på lite sommar. Ingen hemma i Sverige förstår att vi inte haft någon sommar här på 2 år. Å då menar jag ingen. Ingen varm luft, ingen sol så inget solande, inget bad ALLS. Så att bara få känna lite varm luft var som ett paradis för oss.
Jag kan verkligen rekommendera Nice till vem som helst som vill till ett trevligt och rent ställe där allt fungerar, t ex bussar och hotell osv. Det enda minus jag kan säga är att om man bara kan engelska får man gå efter kroppsspråk och peka på meny och sådant. För ingen fransman därborta kan engelska alls. Vill man vara på säkra sidan får man hålla sig till turiststråken. Och vill man på kvällen komma hem och slappa framför tv:n på hotellet är det bara att förvänta sig att allt är på franska, dubbat! ALLT! Och det är ingen engelsk text heller. Jag såg Navy CIS på franska.. Även Scooby Doo och en amerikansk serie som verkade intressant som jag måste leta efter -Journey Man. Men som sagt, ALLT är på franska och ingen engelsk text ens.
Maten var riktigt god, men det förvånar väl ingen. Jag har aldrig ätit en pizza med så mycket fyllning och med en sån otroligt tunn botten förut. Och det är välkänt att de har bra baguetter, men de är inte bra, inte bra alls. De är SUVERÄNA! Jag har aldrig ätit nåt så gott bröd som när vi på lördagen gick och letade frukost och sprang på ett litet bageri med alla sorters bröd som finns. Och de hade just baguetter som var klara och bara börja hugga in på. Så vi köpte en varsin med hjälp av den gamla hederliga peka vad du vill ha grejen. Sedan satte vi oss ned och åt i en park i en bakgränd på väg till tågstationen. Oj oj oj vad jag önskar att jag hade en sån baguette just nu. Jag lämnade t o m god fyllning för att kunna äta mer av själva brödet. Mmmmmums säger jag bara! Saftigt och ändå luftigt inuti, och krispigt och tuggigt utanpå...
Andreas fick vara min fotomodel på hela resan och posera vid diverse sevärdigheter och ibland bara för att jag gillar att ta bilder på honom :o) Här är några bilder att kika på:
Den sista är en favorit redan, och jag har bilder på Andreas vid havet, vid palmer, vid fontäner, utanför affärer, när han pratar i telefon... Mmmmm :o)Ja jag kommer skriva mer imorgon, och visa mer bilder. B la att vi tog tåget till Monaco....
Puss å kram på er!
