Nog för att jag är en djurvän, men..
Tog en promenad bort till affären på lördagen, ja det blev inte mycke mer spännande än så faktiskt ;o) På väg hem från affären, det är den där vägen som finns på bild längre ner här på sidan, med vita korset å de lummiga träden. Blivit mer gula löv och höstig stämning nu dock.. Hur som helst så promenerade jag där i lagom takt och tog lite extra tid på mig att bara njuta av den skapligt varma luften som trots att det höll på att gå mot skymning fortfarande höll i sig. Helt plötsligt rör sig något precis framför min vänstra fot och försvinner ner i diket. Var helt borta i mina tankar så hann inte se vad det var. Tar ett steg närmare diket å lutar mig framåt. Det bruna djuret smiter ner i diket men stannar och vänder sig om. Och där nere står den alltså och stirrar direkt tillbaka på mig. En råtta stor som en mindre kattunge.. Jag stod där paralyserad och vi stirrade på varandra. Det här var ingen liten söt tamråtta som jag haft som husdjur förr. Nej det här var nåt helt annat. Jag tog långsamt ett steg tillbaka och började gå hemåt. Kan erkänna att jag med jämna mellanrum slängde en blick bakåt. Ville inte ha en råtta sittandes i vaden eller liknande.. Har faktiskt hört om en person som blev jagad av en sån där råtta. På cykel t o m..
Ja man vet aldrig vad som händer när man tar den där vägen. En annan dag när jag hade gått till affären och också var på väg hem, så är det nåt som plötsligt inte överensstämmer med musiken jag går å lyssnar på. Ljudet blir tydligare och tydligare och överröstar snart musiken helt. Det går inte att ta miste på det orginella ljudet. Jag drar ur lurarna ur öronen och lyssnar förbryllat på de märkliga tonerna. Någon står alltså i sin trädgård och övar på sin säckpipa! Det är inte vad man förväntar sig att stöta på under en promenad direkt. Stod där i solskenet och lyssnade ett tag, innan jag knallade vidare hemåt igen.
Irland i ett nötskal, udda saker händer här..
Jag har alltid velat ha en jeep, och nu äntligen..
Alla som känner mig vet att jag alltid velat ha en jeep, å då har drömmen alltid varit en jeep cherokee. Jag vet inte vad det är
men någonting speciellt är det för det blir ett sånt där sug i magen liksom. Och enda tanken i huvudet är JAG VILL HA! NU!
Och tro mig lr inte men jag hade varit på flera ställen för att kolla transport, det funkar ju inte att gå 1 1/2 tim till jobbet å sen samma hem igen.
Mina stackars fötter har redan tagit en massa stryk. Ska köpa en balja nu i helgen och nåt bra fotbad och fjäska lite för dem :o)
Ja hur som helst så jag hade alltså kollat på flera ställen och det sista stället hade jag inte mycke tilltro till om jag ska vara ärlig. Gick å blängde lite sarkastiskt på andra modeller när
jag plöstligt fick se något i ögonvrån. Jag vände sakta huvudet till vänster.. och där.. bara nån meter från mig står den. De ack så bekanta bokstäverna j, e, e och p som tillsammans bildar
namnet i mitt hjärta, Jeep och inte vilken som helst, en cherokee... Tror knappt mina ögon, så går långsamt närmre. Visst är den verklig. Allt från den blanka lacken, till formerna, och den maskulina och ruffiga stilen.
Den har stått där och bara väntat på att just jag ska dyka upp.. Ja det fanns inget annat jag kunde göra än att slå till. Jag var helt oförsvarbar.
Så nu står den där ute på en alldeles egen parkering :o)
Vill ni se blid?? Ja men ni känner väl mig, jag tar alltid bilder!
Daaaaahhhhhh, klart det är den 2 hjuliga varianten, än har jag ju inte fått tummen ur å börjat jobba på körkort. Och det är ju inte som att man hittar ett körkort i flingpaketet liksom. Även om jag faktiskt är övertygad om att det händer här med jämna mellanrum. Rysligt dåliga förare finns det här. Känns väl säkert när jag ska ge mig ut på cykel å harva va?
Ja ni kan väl dra era egna slutsatser om jag plötsligt slutar uppdatera den här bloggen.. ;o)
Försäljaren som faktiskt var en trevlig kille informerade mig om att det kostade 10 euro mer att få cykeln ihopplockad och komplett färdig. Det fick mig att fundera på vem 17 som inte väljer det? 100 spänn för att nån som verkligen kan sätter ihop ett fordon du ska transportera dig själv på, eller spara 100 spänn och få en byggsats som gör att du kanske kan få uppleva din "nya" cykel nån gång nästa år..
Sen informerade han mig om att cykeln ju fanns även i en kvinnovariant lite längre ner i gången, rosa och ack så gullig.. Jag gav honom en snabb blick och han fatta direkt -Ah to girly for you then.. Alltså bara för att man är tjej så MÅSTE man ju inte bara älska rosa. Jag blir så trött..
Nej nu måste jag se om jag inte kan få på de där ljusen också, kommer ju vara mörkt imorn bitti. Och måste ju försöka minimera riskerna att bli påkörd av de irländska förarna med körkort som de hittat i frosties och i snap crackle pop paketen...
There's a place I go..
Tänkte bara dela med mig av en helt underbar låt som jag fastnat för. Den heter "Dream catch me" och artisten är Newton Faulkner. Lyssna och njut säger jag bara :o)
http://www.youtube.com/watch?v=zFFhV9wMei8
En liten del ur texten:
"There's a place I go
When I'm alone
Do anything I want
Be anyone I wanna be
But it is us I see
And I cannot believe I'm falling
That's where I'm going
Where are you going?
Hold it close won't let this go.."
Å när du ändå håller på så kolla in den här live covern på Massive Attacks teardrop.. Samma artist. Alltså han e helt sanslöst bra, ja jag vet inte ens vad jag ska skriva.. Lyssna bara så förstår du :o)
http://www.youtube.com/watch?v=1kqLYo85sck&mode=related&search=
En lugn promenad..
Ser najs ut inte sant, lugnt å skönt ute på landet.. Ja jag vet inte med er men jag tycker inte det bästa tecknat i början på en promenad är ett vitt kors vid sidan av vägen.. På närmre håll så ser ni nog vad jag menar..
Ja det blommar här fortfarande.. Å rätt varmt än så länge..
En galen vecka
Till att börja med så har jag den här veckan promenerat hem från jobbet, en promenad på ca 1 1/2 timme i snabbt tempo. På torsdagen gick jag även till jobbet. (totalt 3 timmar den dagen) När jag på fredagen började knalla iväg till shoppingcentrat för att ta bussen därifrån så hade jag inte hunnit mer än kanske 50 meter innan jag började känna en krampliknande smärta i smalbenen, vilken bara blev värre och värre för vare minut. Saken blev ju inte bättre av att jag hade lite tidspress på mig om jag ville hinna med bussen till jobbet. Visst kom jag dit i tid men det var 45 min av smärta. Så benhinneinflammation antar jag..
Å när jag började gå hem från jobbet på eftermiddagen så hann jag inte mer än till grindarna vid jobbet innan smärtan var tillbaka igen.. Det blev den värsta promenaden jag tagit. Normalt sett så drar jag på musik å sen rusar jag fram i ett raskt tempo. Blir irriterad på folk som sölar och hamnar i min väg och blir lika nöjd och lättad varje gång jag passerar dem och kan lägga ett stort avstånd mellan dem och mig igen.
Men inte på den här promenaden, jag fick sakta ner och sakta ner och smärtan var fortfarande lika vass.Ingenting hjälpte. Så det blev taxi från shoppingcentrat å hem till Latchford.. Det här e alltså huset :o) Mitt fönster är det längst upp till höger.
Igår så hoppade jag in och jobbade lite extra. Lr ja det var utbildning snarare. Det gäller ett annat konto på jobbet som har en rätt ordentlig backlogg som måste arbetas undan. Och utbildning är verkligen ett måste eftersom proceduren är annorlunda och i helt andra program. Men klart man ställer upp när man kan, både ser bra ut och extrapengar är alltid välkommet ;o)
Eftersom jag normalt sover med fönstret öppet (blir varm som en kamin när jag sover) så hörde jag några grannar som kom hem mitt i natten. Vilket fick mig att vrida på huvudet å kika ut genom fönstret. Grannarna hade redan försvunnit in oc lämnat Latchford Square alldeles öde igen. Och en tjock dimma låg och vilade över hela stället. Så vad gör man? Jo man rycker åt sig mobilen från nattduksbordet och försöker få bildbevis på hur mysigt det såg ut. Fick t o m tag i digitalkameran från längst ner i resväskan. Gisses vad den fångade dimman på ett konstigt sätt. Kommer lägga in bild på det senare, saknar bara usbkabeln för att föra över till laptopen.. Men här e ett par bilder från mobilen.
Samma vy på morgonen..
I och med att jag har slutat titta på tv och bara kollar på film då och då, vilket jag är mäkta stolt över eftersom jag brukade spendera en enorm tid framför tv:n. Hur som helst, så tänkte jag att då är det ett perfekt tillfälle att ta upp en vana som jag hade förr. Som är mycket mer stimulerande och nyttigare -att läsa. Jo förr hade jag alltid en bok som jag var fast i, men det har blivit dåligt med läsning de senaste åren. Så jag tänkte jag börjar mjukt och lätt. Hittade en typisk tjejbok, ja den är t o m rosa vilket egentligen borde fått mig att rusa iväg till en avdeldning med mörka deckare och haffat första bästa som såg riktigt krypande otäck ut. Ja typiska tjejprylar är ju inte riktigt min grej.. Men det var nåt i texten som fångade mitt intresse och eftersom man inte ska dömma en bok efter dess omslag ;o) så fick det bli den rosa boken helt enkelt. Så imorse har jag legat och läst några kapitel, och den utspelar sig i Dublin vilket är lite extra kul. Mycket lättläst och humoristisk, och jag visste att det var en bok för mig när jag kom till ett kapitel som hette "Monday is the root of all evil" Precis min åsikt :o)
