Bästa kvällen i Dublin
Herregud säger jag bara... Och oj oj oj.. Shit pommes frites..
Alltså det här var min bästa kväll i Dublin utan tvekan.
Darren hämtade upp mig för att dra till the village där konserten skulle va.. Jag frågar om vi kan stanna någonstans för att fylla på min mobil, då de inte fanns några creds kvar på den. Å liksom lite viktigt att jag kan höra av mig till folk.. Så...
Han försöker fylla på den över en automatisk telefongrej, vilket efter 5:e försöket lades ner... Så till slut kommer han fram till ktj där någon efter mycke om och men kan fixa till det.. 1:a problemet avklarat..
Sen att hitta stället. Ja, efter lite vandrande omkring och ett samtal till Darrens syster så hittade vi "the village". Så sa dörrvakten att man skulle gå in på baksidan. Så vi knallade dit vilket tog ca 2 min. Vem står där då om inte samma dörrvakt.. Freaky...
När vi kom in spelade en ung kille, lite John Mayer typ. Mycke bra å lättsam också. Sen kom en grupp som heter The Script, mycket bra. Ett lokalt band med bra scennärvaro och känsla :o)
Å sen kom HAN.. Killen.. The man of the evening.. The one and only, Newton Faulkner...
Han får verkligen publiken med sig med sina berättelser mellan låtarna och scennärvaron e skrämmande bra. Och det märks att han verkligen älskar att stå där på scenen med sin gitarr. Och man kan inte slita ögonen ifrån honom för ens en sekund.. Ja kanske ett par sekunder beroende på..
Jag försökte ta bilder med min mob, men blev rätt suddigt i mörkret och upphetsningen.. Så håll till godo..
Det roligaste var att när han precis kom ut på scenen så pratade han lite.. Och jag vet att det ser ut som han är långt bort på bilderna, men han är 5 m bort högst, och bara 2 personer framför mig, korta tjejer (som tur var så var de pygmeer å jag hade mina höga stövlar på så..) Jag hade fri och bra sikt med andra ord :o)
Hur som helst, han pratar lite och så frågar han om vi har en bra kväll. Lite lugnt så i början så publiken är helt tyst, men jag nickar instämmande när han tittar på mig (ja står man bland pygmeer och så nära så syns man) och då säger han ah that's good to hear lr nåt sånt å ler.. Jag lovar!
Sådan jävla bra kväll... Mmmmm....
Kan def rekomendera att se honom, lovar, ni ångrar er inte :o)
Alltså det här var min bästa kväll i Dublin utan tvekan.
Darren hämtade upp mig för att dra till the village där konserten skulle va.. Jag frågar om vi kan stanna någonstans för att fylla på min mobil, då de inte fanns några creds kvar på den. Å liksom lite viktigt att jag kan höra av mig till folk.. Så...
Han försöker fylla på den över en automatisk telefongrej, vilket efter 5:e försöket lades ner... Så till slut kommer han fram till ktj där någon efter mycke om och men kan fixa till det.. 1:a problemet avklarat..
Sen att hitta stället. Ja, efter lite vandrande omkring och ett samtal till Darrens syster så hittade vi "the village". Så sa dörrvakten att man skulle gå in på baksidan. Så vi knallade dit vilket tog ca 2 min. Vem står där då om inte samma dörrvakt.. Freaky...
När vi kom in spelade en ung kille, lite John Mayer typ. Mycke bra å lättsam också. Sen kom en grupp som heter The Script, mycket bra. Ett lokalt band med bra scennärvaro och känsla :o)
Å sen kom HAN.. Killen.. The man of the evening.. The one and only, Newton Faulkner...
Han får verkligen publiken med sig med sina berättelser mellan låtarna och scennärvaron e skrämmande bra. Och det märks att han verkligen älskar att stå där på scenen med sin gitarr. Och man kan inte slita ögonen ifrån honom för ens en sekund.. Ja kanske ett par sekunder beroende på..
Jag försökte ta bilder med min mob, men blev rätt suddigt i mörkret och upphetsningen.. Så håll till godo..
Det roligaste var att när han precis kom ut på scenen så pratade han lite.. Och jag vet att det ser ut som han är långt bort på bilderna, men han är 5 m bort högst, och bara 2 personer framför mig, korta tjejer (som tur var så var de pygmeer å jag hade mina höga stövlar på så..) Jag hade fri och bra sikt med andra ord :o)
Hur som helst, han pratar lite och så frågar han om vi har en bra kväll. Lite lugnt så i början så publiken är helt tyst, men jag nickar instämmande när han tittar på mig (ja står man bland pygmeer och så nära så syns man) och då säger han ah that's good to hear lr nåt sånt å ler.. Jag lovar!
Sådan jävla bra kväll... Mmmmm....
Kan def rekomendera att se honom, lovar, ni ångrar er inte :o)
Kommentarer
Postat av: Emma
låter underbart! =) sov så gott!!
Postat av: Jimmy
Äääääääääääääääntligen, lite ny text att läsa.Saknat det vännen. kram
Trackback
